(C)leantech-nätverket

Hoppas Annie att du är medveten om Centerns cleantech nätverk. Vi består av personer med erfarenhet från forskning och ekonomiska frågor kring energi. Efter 30 år inom energiforskningen och termodynamikens lagar har jag blivit övertygad om att vår framtid med avseende på energi och miljön kommer att innebära att vårt samhälle kommer ligga helt i linje med Centerns grundtankar om  småföretagande, distribuerad och decentraliserad energiteknik som ger låg sårbarhet, mera dynamisk energibransch och nya export produkter som baseras på den utspridda men fria energin, dvs den  förnyelsebara energi

Vi är redo att hjälpa dig Annie.  Lycka till

Tyskarna är den ledande ekonomiska nationen i EU och ingenjören har hög status. Nu har dom visat extraordinärt ( igen ) ledarskap när det gäller att ta oss ur fossil, uran och det storskaliga centraliserade energisystemet utan konkurrens.

Nu hoppas jag vi i Sveriga kan visa oss vara goda ”followers ” i allafall

Hans Blix skriver på brännpunkt att förnyelsebar energi bara kan bidra marginellt. Antingen har jag missuppfattat all fysik och tekniska lösningar som jag lärt mig eller så är Hans Blix mycket (okunnig) ointresserad av att fundera på vad som verkligen har potential och inte. När jag började min yrkeskärriär och började fundera över energiteknik sa jag också att förnyelsebar energi kan bara ge ett marginellt tillskott när jag ville framstå som kunnig. Jag undrar varför jag sa det. Nu vet jag att orsaken var att jag hade lyssnat på personer som Hans Blix och inte tänkt till själv. Efter 30 år framstår det alltmer uppenbart är det är just förnyelsebart som har en riktig potential. De senaste åren har det kommit ut flera böcker om 100 % renewable etc. och förhoppningsvis kommer alltflera få upp ögona för den verkliga potentialen som förnyelsebar energi har.

Hans Blix påpekar också att ju mer vi investerar i kärnkraft dessto säkrare och billigare blir kärnkraften. Javisst, men  gäller inte den logiken  förnyelsebar energi också.

Efter kärnkraftshaveriet i Japan positionerar sig vänster och de liberala på samma konstiga sätt som dom gjort i decenier. Vänstern som förespråkar planekonomi är starkt emot kärnkraft och storskalig centraliserad energiteknik medans de liberala skruvar besvärat på sig när kärnkraften blir ifrågasatt. Borde det inte vara tvärtom. Vi som inte tror på planekonomi borde jobba väl förespråka Fri Energi , Fri som i Fria marknadskrafter ,dvs förnyelsebar energi. Kärnkraft kräver mer än någon annan teknik i vårt moderna samhälle planekonomiska förutsättningar. Det som nu hänt i Japan var inget jag haft i åtanke när jag ser nackdelarna med kärnkraften utan det har istället varit hur denna centraliserade teknik kväver utvecklingen av småskalig teknik som skördar förnyelsebar energi. Det krävs ett paradigm skifte när det gäller vår syn på energi och det hoppas jag vi liberaler kommer bidra med, inte hålla kvar vid gamla planekonomiska strukturer

 I DN skriver ekonomen Petter Rönnborg att kunden har lite möjligheter att påverka sina energikostnader. Det är knappast en överraskning för oss som inte tror att planekonomi gynnar en majoritet i samhället. I samma artikel står det att Pär Holmberg forskare på Institutet för näringslivsforskning menar att det är bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att elpriset sätts till det högsta priset även om det finns perioder med lägre produktionskostnader. Det låter som en ekonomisk teori från fd. Sovjet eller Moas Kina. Den enda logiska förklaringen till denna teori måste vara att användning av energi är nedsmutsande och att vi använder ändliga energiresurser. Men vi behöver inte ha denna världsbild om vi lär oss skörda den förnyelsebara energi. Det finns knappast något mera viktigt för politiker världen över att styra mot användandet av Fri Energi, dvs göra tvärtom vad man verkar göra i England , garantera ett visst pris för kärnkraftsel.  Politiker bör inte garantera ett visst pris för förnyelsebar energi heller även om jag personligen hellre subventioner förnyelsebar energi än kärnkraft och fossilt bränsle.  Vi har den fysik vi har och den är inte förhandlingsbar och det innebär att vi måste utveckla energilagrings tekniker för att skörda den Fria förnyelsebara energin.

Centerpartiet har krympt på grund konsensus strävan inom alliansen. Centerns paradgren var tidigare energi och miljö men istället har Miljpartiet tagit hem väljarnas röster de senaste åren inom detta område. Energi och miljöfrågorna är mycket viktiga för den yngre generationen och Centern har en möjlighet att ta initiativet igen inom detta område. Kan vi bara mobilisera en liten del av de krafter som är synliga i Tyskland kan vi bidra till ett samhälle med förnyelsebar energi och dess alla positiva synergier på konkurrens och sysselsättningen.

Vi kan börja med att titta på följande länk.

www.facts-on-nuclear-energy.info

Elbilen ..

verkar vara ytterligare ett exempel på när politiker tror sig veta bästa vilken typ av teknik som man ska välja.

I såväl nationella som i EU program finns det stora summor just för utveckling av elbilar trots att elbilen knappast kommer bidra till att reducera CO2 utsläppen på global nivå med den elproduktion som finns i världen  i dag. Visst kan det bli bättre med el som kommer från vind och sol men det kan ju också finnas andra alternativ som borde få en chans. Om nu målet är att reducera CO2 utsläppen varför inte ha program som välkomnar all typ av teknik som kan klara de önskvärda målen.   I USA börjar det  dyka upp en del företag som jobbar på moderna ångmotorer.

Ett exempel finns beskrivit på följande länk.

http://flexfuelengine.biz/yahoo_site_admin/assets/docs/ASME_ES2010-90058.16385222.pdf

En annan fråga som vi bör ställa oss . Om man kan producera grön el kan man då inte producera grönt bränsle ?  Det börjar dyka upp alltmer artiklar om ”Solar Fuel” och ett flytande bränsle är helt överlägset el  lagrat i ett batteri ur alla aspekter

Lärdomen av detta program var att kortsiktig ekonomiskt optimerande blev väldigt dyrt på längre sikt men framför allt bör vi reflektera över hur sårbart vårt storskaliga centraliserade energisystem är. I media brukar elförbrukning ofta uttryckas i hur många villor elenergi räcker till.  Elförbrukningen går upp kraftigt när det är kallt ute på grund av att vi använder el för uppvärmning medans andra elförbrukare har ett mera jämnt behov av el under året. Att använda el för att upprätthålla + 20 C i en byggnad är dock det mest långsökta man kan tänka sig ur termodynamisk synpunkt och brist på konkurrens i  energibranschen måste tillskrivas det faktum att vi använder överkvalificerad energi som el för att hålla byggnader varma.

I min forskning har jag kommit fram till att det är sannolikt att man kan ”ladda ” marken med solvärme ( Överkottsvärme i huset =  får komfortkyla) och få en temperatur som är användbar för att upprätthålla en behaglig inomhus temperatur .  Det innebär att vi skulle slippa denna situation varje vinter då det blir kallt. Att fortsätta med det storskaliga systemviktiga energisystemet som kräver uran ( I Sverige ) och kol ( i andra länder) leder  bara till fortsatta problem.

Småskalig decentraliserad energiteknik där alla mer eller mindre köper egna små kraftverk och utnyttjar lokala förnyelsebara energiresurser kommer skapa konkurrens och oberoende från tillförsel av primär energi från andra håll ( Kol som går upp i pris på grund av översvämningar i Australien och uran som går upp i pris på grund av oroligheter i Uzbeskistan ,- och inte minst energibranschen börjar bli konkurrensutsatt .

Centern är det parti som mest arbetar för att hela Sverige ska leva. Denna ambition kan göra övergången från fossil- och uransamhället till ett samhälle där naturens energi ( ofta gratis energi) utnyttjas mindre smärtsam än ett fortsatt optimerande av existerande centraliserade energisystem. De förnyelsebara resurserna  finns utspridda ( Sol, Vind , Vatten och biobränsle ) i hela Sverige.

I dagens pappersutgåva av Dagens Industri infördes nedanstående debattartikel. Artikel- och bloggförfattaren är stolt över att få bidra till debatten om hur vi faktiskt bygger det förnybara samhällets energiförsörjning.

Med kraften för Sverige och Norge

2011-01-11:  Pontus Löfstrand

I dagarna reagerar både industri och hushåll på de höga elpriserna. Bakgrunden är att det finns en oligopolsituation, kraft brist och att kraft med höga rörliga kostnader allt oftare produceras på marginalen.

Nyligen har globala klimatförhandlingar i Cancún avslutats, samtidigt som Maud Olofsson och Norges oljeoch energiminister Terje Riis-Johansen signerar en bilateral avsiktsförklaring om gemensam marknad för elcertifikat. Elcertifikaten utgör ett stöd till ny förnybar kraft och systemet ska vara gemensamt redan från den 1 januari 2012. Därmed tillkommer 26,4 TWh ny kraft till 2020, ofta med låga rörliga kostnader och med nya aktörer som ägare.

För oberoende investerare samt kreditgivare krävs dock något som ofta missas i debatten, nämligen intäktsstabilitet. I Sverige utgör elcertifikaten stöd till förnybar elproduktion sedan 2003. Ett certifikat delas ut per MWh genererat från förnybara käl lor, oavsett typ. Dessa betingar ett värde av cirka 25 öre/ kWh för elproducenten. Sedan systemet infördes har cirka 12 TWh förnybar kraft byggts i Sverige.

Ägaren till förnybara kraftverk har intäkter från både certifikat och el, som båda är volatila och kommer från en kapitalintensiv investering.

I debatten brukar elcertifikat -systemet beskrivas som kostnadseffektivt eftersom det billigaste kraftverket blir mest intressant att bygga först, tack vare att konkurrens skapas då en och samma intäkt per kWh råder.

Men i detta resonemang beaktas inte den volatilitet och osäkerhet som resulterar i högre kapitalkostnader. Statsmakten kan minska finansiärernas osäkerhet, utan någon kostnad, på två sätt. Dels genom att säkra transparent information, dels genom att utforma den kvotkurva som styr efterfrågan i systemet på ett sätt som leder till en stabil balans mellan utbud och efterfrågan.

Med lägre osäkerhet och därmed lägre kapitalkostnader blir den långsiktiga kostnaden för elkonsumenten lägre.

När Norge eventuellt ansluts till det svenska systemet uppstår ett antal osäkerhetsmoment men också en möjlighet att korrigera det överskott av certifikat som finns i dag. För att få en stabilt fungerande marknad ligger det i båda ländernas intresse att utforma de nationella efterfrågekurvorna så att jämn balans mellan utbud och efterfrågan erhålls.

I Sverige finns ett stort överskott som växer fram till och med 2012. För att göra situationen mindre osäker måste Norge redan från första året, det vill säga 2012, sträva efter en ambitiös efterfrågekurva.

Vidare behövs en övervakningskommitté som efterhand ser till att systemet implementeras på ett tryggt sätt. På så vis erhålls trygga och långsiktiga förutsättningar för förnybar kraft, mindre miljöpåverkan, nya aktörer och prispress på elbörsen.

Så kallade FIT ( Feed in Tariffer) har gett Tyskland och Spanien en push framåt när det gäller att producera el med förnylsebar energi.  Men i både Tyskland och Spanien har man haft garanterade ( höga priser ) om man matar ut el på nätet oavsett om det finns någon marknad eller inte för solelen tillexempel.   Många säger att komfortkyla sammanfallar med solinstrålningen men det blir ett stort överskott under stora perioder även om man skulle använda solelen för komfortkyla. Dessutom kan man nästan varsomhelst i världen borra ett hål i marken för att erhålla komfortkyla istället för att använda el.  Nu har också USA börjat införa FIT och California Public Utilities Commission (CPUC) har gett klartecken för ett nytt program som förväntas driva fram utvecklingen av förnyelsebar energy på till 20 MW.  Det verkar som man i Kalifornien ska ha en liten annan utformning på FIT som innebär att priserna blir mera marknadsanpassade. De förnyelsbara energiresurserna är enorma och den enda vägen för att slippa sociala konflikter och miljöproblem men det KRÄVS ENERGILAGRING för att förnyelsebar energi ska bli den stora energikällan. I Sverige pågår också diskussioner om FIT men låt oss verka för att Sverige tar fram FIT där marknadspriser får stimulera utveckling av nödvändiga energilagringsteknikerna som behövs tillsammans med FIT.